1819-1856 French Theodore Chasseriau Locations 1819?C56, French painter, b. Santo Domingo. He entered Ingres studio at the age of 12; five years later he gained immediate recognition with the exhibition of his Cain, Cursed and Return of the Prodigal. Chass??riau was the only artist of the age who successfully combined Ingres sense of line and Delacroix rich color and vitality and, at the same time, created his own personal style. After his visit to Algeria in the 1840s, he emphasized the exotic, romantic elements in his painting, while still adhering to classical techniques. Among his best-known works are the Two Sisters, Arabian Challenge, and Tepidarium (all: Louvre). His mural decorations for the Cour des Comptes of the Palais d Orsay, Paris, were destroyed except for a few fragments preserved in the Louvre. His untimely death cut short a brilliant career.   Related Paintings of Theodore Chasseriau :. | Sappho Leaping into the Sea from the Leucadian Promontory | portrait | Young woman coming out of the bath | Dimensions and material of painting | Dimensions and material of painting |
Related Artists:
francois couperin
was a French Baroque composer, organist and harpsichordist. François Couperin was known as "Couperin le Grand" (Couperin the Great) to distinguish him from the other members of the musically talented Couperin family.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
ZUCCHI Jacopo
Italian Painter, ca.1540-1596 Italian painter and draughtsman. He was trained in the studio of Vasari, whom he assisted in the decoration of the Palazzo Vecchio, Florence, as early as 1557. He accompanied Vasari to Pisa in 1561, from when dates his earliest known drawing, Aesculapius (London, BM). Between 1563 and 1565 he was again in Florence and is documented working with Vasari, Joannes Stradanus and Giovan Battista Naldini on the ceiling of the Sala Grande (Salone dei Cinquecento) in the Palazzo Vecchio; a drawing of an Allegory of Pistoia (Florence, Uffizi) is related to the ceiling allegories of Tuscan cities. In 1564 Zucchi entered the Accademia del Disegno and contributed to the decorations erected for the funeral of Michelangelo. He travelled to Rome with Vasari and was his chief assistant on decorations in the Vatican in 1567 and 1572,